Psykologiskt drama med familjerelationer i centrum
Hur skulle du reagera om du en dag kontaktades av en främling som avslöjar något som får hela din värld att vändas upp och ner? Det är vad som händer Thomas, en gift man med en fyraårig dotter, en man som prioriterar familjen och sätter en ära i att vara en god människa. Samtalsterapeuten Simone Boman får ett uppdrag på företaget där Thomas arbetar och vinner snart hans förtroende. Allteftersom de kommer varandra närmare får hon svårt att hålla den professionella distansen, samtidigt som hon brottas med sina egna demoner. Snart finner hon sig indragen i något mycket större och mörkare än hon någonsin kunnat förutse.
Caroline Eriksson holds a master’s degree in social psychology and worked for more than ten years in human-resource management before deciding to pursue writing, her childhood dream. Her first two novels are based on historical Swedish murder cases, and her debut, The Devil Helped Me, was nominated for Stora Ljudbokspriset (the Big Audiobook Prize) in 2014.
Caroline has lived all over the world. She attended high school in Quantico, Virginia; studied at the University of Adelaide in Australia; and now lives in Stockholm. She denies being a daredevil but admits that she once threw herself off a mountain in New Zealand in a hang-gliding experiment.
Her greatest adventure today is raising her two children, and she satisfies any residual wanderlust by exploring the most terrifying parts of life—its dark psychological elements—in her writing.
The Missing is Caroline’s first psychological suspense thriller and her first book translated into English. She’s already hard at work on her next novel.
Caroline Eriksson har jag tidigare läst två andra böcker av, de två historiska som hon har skrivit. När jag såg att hon skulle släppa en ny bok, som ska vara första delen i en serie om samtalsterapeuten Simone Boman, så blev jag så klart nyfiken. Och plötsligt en dag så damp den till min stora glädje, och överraskning, ner på min hallmatta. Jag kunde inte motstå den utan det var bara att klämma in Kom i min famn så fort det bara gick. Läs mer på
Kom i min famn är en mycket välskriven och lättläst roman. Jag sträckläste den på en dag en helg, kunde bara inte sluta läsa. Kom i min famn har en fascinerande bra blandning av starka spänningsmoment och realistiska beskrivningar av relationer. När jag läste Hon som vakar av Caroline Eriksson så slogs jag av hennes förmåga att beskriva kontrasten mellan det som man ser utifrån vad gäller relationer mellan andra människor och det som i verkligheten pågår. Den förmågan visar hon återigen då det är också den kontrasten som i mångt och mycket skapar stämningen i Kom i min famn. Vad vet man egentligen som läsare? Vad döljer sig under ytan? Vad är sanning? Här är Caroline Eriksson en mästare på att bygga upp en osäkerhet och ett obehag som skapar en riktigt bra spänningsroman.
Karaktärsteckningarna i Kom i min famn är intressanta och verklighetstroget beskrivna. Jag känner ganska lite sympati med Simone och jag förstår mig inte alls på hennes val. Det finns ett egoistiskt drag i hennes medvetna val som jag har svårt för. Ändå ska hon framstå som väldigt sympatisk och inlyssnande i sitt jobb. Thomas som karaktär förvänade mig, jag trodde att han mot slutet skulle visa sin rätta sida och att den skulle se annorlunda ut än vad den gjorde. Sen är det alltid lite extra om en karaktär dyker upp som heter Lotten�
Spänningen är skickligt uppbyggd, och det handlar inte bara om mysteriet utan om mer under ytan. Vad som händer, och vem den mystiska främlingen är tänker jag inte skriva om här, men jag kunde inte förutsäga vad som skulle hända. Jag var inte odelat förtjust i miljön, men beskrivningen förstärkte stämningen i boken. Vad jag inte förstod varför Simone valde att ta sig till det området i slutet av boken (utan att avslöja vad hon gjorde där).
Om det här är karaktäristiskt för Family Noir (är det en ny genre?) så gillar jag den genren. Jag ser i alla fall fram mot nästa bok av Caroline Eriksson!
Bloggat om boken har Fru Es böcker, hyllan, Bokprataren och Olivias deckarhylla
Omdöme: Välskrivet och obehagligt krypande på det riktigt bra sättet. Betyg: 4+
Den var inte dålig, men absolut inte så fantastisk som alla tycker. Jag skulle vilja etikettera den, mer som en psykologisk roman med ett brott än en deckare. Det finns kriminalromaner som är obehagliga pga av för mycket våld och detaljerade scener. Den här är obehaglig på ett annat sätt. Mer på det viset hur karaktärerna beter sig. Jag har vuxit upp (delvis) i en dysfunktionell familj så jag kanske inte kan vara opartisk. Den onda personen i handlingen är 100 procent elak. Det blir lite för svart-vitt. Jag förespråkar inte våld, men jag tycker offret förtjänar det.
Jag läste i somras Den som haver barnen kär. Jag tycker den boken och den här påminner mycket om varandra. Brotten är olika men huvuddragen är detsamma. Två psykologer kommer till en plats för att hjälpa till på en arbetsplats där det är kris. Bägge har problem med livspusslet.
This entire review has been hidden because of spoilers.
Boken Kom i min famn är den första boken i en ny serie i genren Family Noir, och handlar om samtalsterapeuten Simone Boman.
Tidigare så har författaren Caroline Eriksson skrivit fyra böcker. Två historiska spänningsromaner och två psykologiska spänningsromaner. Jag har läst dom två senare, De försvunna och Hon som vakar. Och jag tyckte mycket om båda dom två böckerna.
Och nu ser jag verkligen fram emot den här nya planerade serien, för jag tyckte väldigt mycket om den här första boken i serien.
Boken Kom i min famn är välskriven och med en krypande spänning i sig. Den är lättläst och var svår att lägga ifrån sig. Den är absolut inte förutsägbar, och jag tyckte mycket om karaktärerna.
Välskriven lättläst historia med bra personbeskrivningar. Jag tycker dock att det inte är något riktigt driv i berättelsen, lite för långsam för mig.
Kom i min famn är ett familjedrama där Thomas hamnar mitt i centrum fast han egentligen inte vill. En dag får han anonyma sms som får hans värld att kantas upp och ner, medan samtalsterapeuten Simone dras mer och mer åt Thomas håll och riskerar att rista upp sin egna familj.
Redan efter prologen så var jag fast i den här boken och ville bara veta vad som skulle hända. Men på något sätt så allt eftersom boken gick så var det så uppenbart hur allting hängde samman och vad som skulle ske, så när höjden nåddes så var det inte den där känslan jag önskar att jag fick. Simone kändes ofta som en rätt överflödig karaktär, då fokuset mest låg på Thomas och hans egna familjedrama. Simone kändes lite frånvarande och som att hennes historia egentligen inte spelade så stor roll - och att inte så mycket egentligen hände.
Jag brukar inte gilla att läsa böcker om otrohet, något som denna verkligen berör, men Eriksson hanterade otroheten på ett sådan smidigt sätt att jag inte kände mig besvärad kring de frågorna och diskussionerna i boken. Karaktärerna som Eriksson lyckats skapa är sammanhängande och logiska, och det är lätt att ryckas med i deras berättelser och liv.
Om du letar efter ett spännande familjedrama med trovärdiga karaktärer, så är det här boken för dig!
Många deckare tycker jag brister vad gäller att skapa förståelse för varför någon kan ta en annans liv. Caroline Eriksson däremot skildrar mycket trovärdigt vad som kan driva en människa att gå över gränsen.
En välskriven relationsroman i genren Family Noir med inslag av spänning ända till slutet. Första delen om samtalsterapeuten Simone Boman, som jag vill följa vidare.