Å·±¦ÓéÀÖ

“Jag vill vara ett fall alldeles för mig själv, ett som kräver specialkonstruerade skalor och inte kan mätas med andras mÃ¥tt.”
― Gun-Britt Sundström, Maken: En förhÃ¥llanderoman

“MÃ¥ndag 20 september 1976. Cyklar till tidningen, en vacker septembermorgon, detta land är sÃ¥ vackert, och när jag kommer ner mot Fridhemsplan börjar tÃ¥rarna rinna igen. Dessa gröna träd, detta glittrande vatten, denna sol, denna himmel â€� de är FÖRBORGELIGADE och förnedrade och jag vill bara grÃ¥ta över dem, mÃ¥ste gÃ¥ in pÃ¥ toaletten när jag kommit fram och hulka färdigt â€� faktiskt, jag visste inte att det skulle göra mig SÃ… ledsen, men det gör det, det är en Fosterlandskärlek som i denna stund blir medveten för mig: hur mycket jag älskar detta Sverige och hur stolt jag har varit över det, vi är minsann inte som alla dom där andra kapitalistländerna â€� och nu är det som att de har tagit ifrÃ¥n mig detta mitt fosterland, det socialdemokratiska land där jag är född och uppväxt och som jag alltifrÃ¥n min myndighetsÃ¥lder har kommit att känna större och större identitet med. DE har tagit det ifrÃ¥n mig, borgarna, makten och kapitalet, klassfienden, egoismen och okunnigheten. Är det kanske inte anledning att grÃ¥ta?”
― Gun-Britt Sundström, Skrivliv : frÃ¥n första boken till första barnet