Å·±¦ÓéÀÖ

4,5 stjärnor så jag avrundar uppåt.

Tranorna flyger söderut handlar om Bo. Bo befinner sig i slutet av sitt liv. Åldern har tagit mycket ifrån honom. Den en gång starka kroppen är svag och han behöver hjälp av hemtjänsten för att klara sig. Han tycker att det är ett evigt tjatande om duschande och han har mer mat i kylskåpet och frysen än vad han kommer hinna äta innan han lämnar jordelivet.

Bo lever i sorgen efter sin fru Fredrika som är borta fast hon fortfarande är i livet. Demensen har slagit sina klor i henne och hon är som en helt annan människa.

Det finns dock två saker som Bo har kvar. Sin hund Sixten och sin bästa vän Ture. De pratar i telefon med varandra flera gånger i veckan. Med Ture spelar det ingen roll att Bo glömt vad han sagt och inte sagt, Ture har ett lika dåligt minne han.

Bo har också sin son. Men de har en komplicerad relation som det skaver i. Bo tänker mycket på sin egen far, gubben. Gubben som ofta skrek och var arg. Gubben som aldrig var nöjd, aldrig stolt. Bo vill inte lämna världen med en trasig relation till sin son.

Tranorna flyger söderut är en roman om åldrande, familjerelationer, faderskap, förlust och att vara den som blir lämnad ensam kvar. Och inte minst döden som väntar på oss alla. Det är känslosamt att läsa om Bo och hans liv, tårarna rinner flera gånger. Samtidigt är det en så fin beskrivning av människor och livet och relationer på gott och ont.